2006-05-15

Lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning är en bra lag

Skotten i Lunde var en parantes
70 år sedan skotten i Lunde 1931. En tragisk händelse i vår historia och lyckligtvis en parentes som tilldrog sig innan Folkhemmet byggdes.

Försvarsmakten kan hjälpa polisen
Den 10 maj beslutade riksdagen om en ny lag -Lag om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. Läs om riksdagsbeslutet.

Elisabeth Ohlson Wallin behöver inte känna oro
kultursidan i gårdagens Aftonbladet ställer fotografen Elisabeth Ohlson Wallin tre frågor om lagen:
1. Kan den komma att hämma människor från att verka politiskt?
2. Kommer den nya lagen att leda till att färre människor vågar demonstrera?
3. Finns det en risk att politiska aktivister stämplas som terrorister? Blir det okej att skjuta arbetare igen? (Denna sistnämnda fråga uppfyller väl epitetet - retorisk)

Alla Elisabeth Ohlson Wallins frågor kan besvaras nekande. Det finns ingen fog för hennes oro. Lagen handlar om mycket extrema situationer där Försvarsmaktens resurser hela tiden står under polisens befäl och lagen tar framförallt sikte på de resurser som försvaret har till sjöss och i luften. Men givetvis kan det även handla om avspärrningar o.s.v.

Det har gått 70 år
Det har gått 70 år sedan skotten i Lunde. Det är 70 år då demokratin utvecklats och Lundeoffren har med sina liv bidragit till denna utveckling. 1931 var klasskillnaderna i Sverige gigantiska och officerare rekryterades i allmänhet från överklassen. Det fanns knappast någon demokratisk tradition vare sig bland officerare, underofficerare eller underbefäl. Manskapet var i allmänhet dåligt rustade både vad gällde skolutbildning och sin specifika militära uppgit. Värnpliktsarmén hade bara dryga 20 år på nacken och 20 år är en kort tid. Det är idag 25 år sedan Elisabeth Ohlson Wallins (45 år) årskamrater gjorde värnplikt.

Elisabeth Ohlsons egen bild visar på en Försvarmakt som vi kan lite på
70 år har format en helt annan försvarsmakt. Ett talande bevis för detta har Elisabeth Ohlson Wallin visat med en av sina bilder. Jag tänker på bilden som användes av Försvarsmakten, polisen och Svenska kyrkan i projektet Normgivande Mångdfald. Se bilden här. Bilden föreställer en lesbisk präst, en transsexuell officer och en homosexuell polis, som tillsammans reser Regnbågsflaggan. En svensk generallöjtnant var formell beställare av bilden.

Idag har vi alltså en Försvarsmakt som kämpar för människors lika värde. Det är en demokratisk organisation som med kraft bekämpar etnisk diskriminering och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning. Den militära ledningen är tillåtande när det gäller det öppna samtalet vilket tydligt visas då föreningen Homo-, bi- och transpersoner i försvaret (HOF) kritiserar Överbefälhavarens hållning vid ett sammanträffande med den grekiska överbefälhavaren. ÖB:s svar är lågmält och försiktigt. 1931 skulle säkert en soldats yttrande om en sådan bagatell som officerarnas aktiviteter på mässen ha renderat både arrest och stryk och kanske fängelse för lydnadsbrott.

Det finns ingen anledning att misstänka en ulv i fårakläder.

Hoten kommer från andra
Jag skulle kunna svar jakande på Elisabeth Ohlson Wallins frågor. Men hoten är då inte den lag hon oroar sig för. Jag upprepar frågorna:

1. Kan /lagen/ komma att hämma människor från att verka politiskt?
Lagen är en komponent för att upprätthålla demokratin. Det är fortfarande polisen som har våldsmonopolet i fredstid. Däremot innebär hot mot politiker och företrädare för rättsväsendet att människor hämmas från att verka politiskt.

2. Kommer den nya lagen att leda till att färre människor vågar demonstrera?
Det är svårt att se ett scenario där tillståndsgivna demonstrationer och allmänna sammankomster skulle vara en situation där lagen används. Svaret är antagligen tvärtom. Försvar mot terror kan behövas för att vi skall kunna demonstrera.

3. Finns det en risk att politiska aktivister stämplas som terrorister?
Tyvärr har terrorister ofta en politisk täckmantel. Så var fallet med mördarna på Väststyska ambassaden 1975. Samma sak med med högerextremisterna som tänkte spränga stora anläggningar i Västeråstrakten och likaså kan de som tände på en irakisk vallokal i västra Stockholm haft politiska motiv.

Enligt lag (2003:148) om straff för terroristbrott begår man terroristbrott när man:

  • Injagar allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp
  • Otillbörligen tvingar offentliga organ eller en mellanstatligorganisation att vidta eller att avstå från att vidta enåtgärd
  • Allvarligt destabiliserar eller förstör grundläggandepolitiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.

Slå inte mot den nya lagen. Rikta i stället luppen (eller objektivet) mot de som kastar stolar och stenar och beväpnar sig med påkar och stenpåsar. De är de reella hotet mot demokratin.



Andra bloggar om: ,

6 kommentarer:

Anonym sa...

"Slå inte mot den nya lagen. Rikta i stället luppen (eller objektivet) mot de som kastar stolar och stenar och beväpnar sig med påkar och stenpåsar. De är de reella hotet mot demokratin."

De som kastar stolar och stenar gör så för att demokratin i Sverige är ytterst bristfällig, de är inget hot mot den.

Dessutom är det mycket mer än det du skriver om i texten som klassas som terroristbrott. Följande exempel är plockade från länken på din sida

"
6. grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken,

7. mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§
brottsbalken,

9. sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§
brottsbalken,

14. uppsåtligt vapenbrott, 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67),

19. olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om
att begå någon av de gärningar som avses i 1-18."

Detta är alla ganska ringa brott som begås av väldigt många människor. Lagen om mordbrand är en väldigt bred lag, som innebär att några ungar som leker med tändstickor och sen råkar tända en skogsbrand skulle göra sig skyldiga till terroristbrott.

Och skadegörelse, skadegörelse är inget hot mot någon levande person, utan åsamkas endast mot döda ting, och borde följdaktligen inte klassas som terroristbrott. Alla ungar sitter och klottrar på sin skolas toaväggar, där ofta en av de största samhällsdebatterna faktiskt förs. Detta klassas alltså också som terroristbrott. Visserligen tror jag inte att militären kommer att komma instormandes på toan, men det visar på att definitionen på vad som är terrorism är ytterst bred och att den i sig absolut inte bär på någon garanti för att lagen inte kommer att missbrukas.

Jag är, som många andra, väldigt upprörd över denna lag och över terroristhysterin i stort. Vad kan vara mer terroristlikt än att låta militären blanda sig i civila angelägenheter?

Per Westberg sa...

Vad i demokratin är det som är så bristfälligt att man måste kasta stolar. Stolkastande, skadegörelse och misshandel av meningsmotståndare gör bara att den s.k. allmänheten blir förbannade och ropar på hårdare tag. Där uppstår faran för demokratin.

Och så detta med katalogen av brott som du räknar upp. Läs lagen en gång till. 3 § som du hänvisar till är kopplad till 2 §. Ett barn kan göra sig skydlig till mordbrand men det är inte terroristbrott om inte rekvisiten i 2 § är uppfyllda.

Så avslutar du med: "Vad kan vara mer terroristlikt än att låta militären blanda sig i civila angelägenheter?"

Den lag vi talar om handlar inte om att militären blandar sig i. Den kommer att stå under civilt befäl. Precis som när hemvärnsmän går skallgång efter ett försvunnet barn.

Ditt argument är livsfarligt. Tänk bara på hur klanhövdingarna i Sudan tänker. FN (militär) skall inte blanda sig i civila angelägenheter. Så vill inte jag ha det.

Anonym sa...

"En tragisk händelse i vår historia och lyckligtvis en parentes som tilldrog sig innan Folkhemmet byggdes."

Var skotten mot Hannes Westberg i Göteborg 2001 också en parentes? (Eller är det bara jag som ser tydliga kopplingar?)

Per Westberg sa...

Det står var och en fritt att se kopplingar mellan Ådalen och Göteborgskravallerna. Men jag kan inte se några likheter. I Göteborg förstördes egendom en masse. Så var det inte i Ådalen. I Göteborg var det polisen som stod för säkerheten. Polisen har våldsmonpolet. I Ådalen hade militären kommenderats ut. I Göteborg hade mängder av poliser angripits och skadats av uppretade personer. I Ådalen kanske det var någon som skrev något om revolution men inga soldater utsattes förhandgripligheter. I Ådalen var det samhällets om angrep en fredlig demonstration. I Göteborgs var det en massa person som förströde de fredliga protesterna.

Anonym sa...

Great site loved it alot, will come back and visit again.
»

Anonym sa...

Hallo I absolutely adore your site. You have beautiful graphics I have ever seen.
»