2006-08-25

KDU-övertrampet beror på solopolitiken

Socialdemokraterna versus Alliansen, 1-1 i konstaterade politiskt taktiska övertramp.

(s)-anställd klantade sig först
Först ut var en föräldraledig s-strateg som satt hemma på kammaren och diktade ihop rykten som skulle ge moderatledaren Fredrik Reinfeldt ett dåligt namn. Karlen ångrade sig djupt och sa upp sig från sin anställning hos partiet och övertrampet skadade naturligtvis socialdemokratin. Någonstans tycker jag synd om denna Don Quijotetyp som trodde att han skulle kunna knäcka framgångsmannen Fredrik Reinfeldt genom att sprida rykten om att Fredrik och Filippa anlitat svart städhjälp hemma i Näsbyparkbostaden. För det första präglades denna kupp av en otrolig okunskap när han inte begrepp att first-classervern skulle ge ett tydligt besked om att avsändaren hörde hemma i partihögkvarteret på Sveavägen 55. För det andra kanske bara Reinfeldt skulle nå ännu större framgångar om han belades med att anlita svart arbetskraft. Moderaterna hävdar ju att det bara är genom skatteavdrag som vi kan få egna hembiträden.

Och så gör kd bort sig
Idag har en ung kristdemokratisk riksdagskandidat tvingats avgå efter det att hon under falska premisser försökt få ut internt valmaterial från SSU. Partiledningen rasar över hennes tilltag och i Aftonbladet ber hon ödmjukt om ursäkt och förlåtelse. Ett fult tilltag men alldeles förs stora proportioner. Lite omogenhet måste man kunna förlåta. Jag tycker att denna unga kvinna verkar reko.

Enskilda partifunktionärer offras
Partiledningarna visar knappast någon pardon med sina funktionärers övertramp. Men kanske är det dåliga strukturer som lett till att partifunktionärer hamnar snett. Man är ju så inställda på att som individ profilera sig själv och visa framfötterna.

Har dessa partimedarbetare egentligen fått det stöd och den handledning som man kanske kan förvänta sig i en partiorganisation?

Jag är övertygad om att svaret är NEJ.

Sedan en tid har jag följt en kristdemokratisk bloggare som drömmer om en riksdagsplats. Det handlar om en bloggpplats som i praktiken är anonym. Jag har aldrig sett denna blogg citeras och som väl är läses den antagligen bara av hennes närmaste. Vem som står bakom bloggen är dock lätt att identifiera.

KD-bloggarens texter kring valrörelsen är mycket personliga. Ibland kommer initierade politiska inlägg men alltför ofta är det naiva iaktagelser som är fyllda av sakfel och visar brist på grundläggande kunskaper om hur vårt samhälle är uppbyggt. De politiska budskapen blandas på denna blogg med högst privata bekännelser. Dessa bekännelser vore kanske inget att reagera på om det bara rörde riksdagskandidaten själv. Men dessvärre handlar det om anhöriga. De känns som bekännelser från Big Brothers biktkammare. Det är allt för privat.

Var finns de erfarna och omdömesgilla partikamraterna för att stötta sin partikamrat och komma med de små tipsen om vad man kan säga och vad man inte kan säga om man vill ha väljarnas förtroende som riksdagsman?

Kd-kandidat avskedad efter spionage - Aftonbladet
Kristdemokrat försökte spionera på SSU - Aftonbladet
KD skakat av spionskandal - Expressen
KD-ledare förkastar spionförsök - DN
KDU:are försökte infiltrera SSU - SvD

Andra bloggar om: , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Njae Per - det finns både skillnader och likheter mellan de bägge händelserna. Personligen håller jag s-funktionärens övertramp för allvarligare så till vida det var ämnat att skada Reinfeldt personligen. Men det finns ingenting som tyder på att det skulle vara sanktionerat, eller ens känt, av någon annan socialdemokrat (och man har snokat som blodhundar i varje upptänklig ände för att upptäcka den kopplingen, tro mig). Han ägnade sig åt skitsnack helt enkelt.
KD-arens agerande verkar nu idag i varje fall ha varit känt av minst en till funktionär, och enligt dagens Expressen av antagligen ytterligare en. Det gör ju att det får en annan dimension.
Det första fallet var förkastligt men mer eller mindre bagatellartat. Det andra är inte det.

Per Westberg sa...

Bra inlägg. Kanske bagatellisarade jag gärningarna och var lite för blödig. Men jag ser Don Quijote framför mig när det gäller s-strategen som spred skvaller som han säkert trodde på. När det gäller kd-kvinnan liknar hon mer en gammal Stasiagent på uppdrag i väst.

Men huvudtesen kvarstår. "Var finns de erfarna och omdömesgilla partikamraterna för att stötta sin partikamrat och komma med de små tipsen om vad man kan säga och vad man inte kan säga om man vill ha väljarnas förtroende som riksdagsman?"