2007-04-21

Politisk konsensus

Göran Hägglund är förnuftig och visar idag kraft och ryggrad när han på DN Debatt uttalar:
Vår grundläggande syn är att det är den gravida kvinnan som bäst kan fatta beslut om abort.
Kritiken mot Göran Hägglunds inställning i abortfrågan har varit stark inom kristdemokraterna men trots detta lägger den borgerliga regeringen nu i dagarna fram en lagrådsremiss som ska göra det möjligt för utländska kvinnor att genomgå abort i Sverige.

Det finns ingen anledning att tro att Göran Hägglund på denna punkt viker sig för politiska kompromisser. Det är uppenbart att hans uppfattning är djupt rotad i en öppen och sympatisk människosyn. Detta bådar gott när det gäller tilltron till politiker. Men de kristdemokratiska bloggar jag läser är tysta när det gäller denna fråga. Tyvärr verkar inte Göran Hägglund ha fått sina partiaktiva med sig i denna fråga.

TT - SvD

Andra bloggar om: ,

6 kommentarer:

Skuncke sa...

Vi som kan historien minns hur det började i tredje riket. Detta var en del av Adolf Hitlers ideologi, det började med generösa aborter och vi vet nog alla vad denna människosyn slutligen ledde till.

Per Westberg sa...

Skuncke vet att kunna sin historia men har sannolikt fel om Hitlers abortpolitik. Hitler förbjöd aborter och lätt definitivt inte kvinna själv bestämma.

En som tvivelsutan kan sin historia är professor Peter Englund som i arktikeln "Om nazismens kvinnor" skriver: Just familjepolitiken var ett viktigt inslag när nazisterna byggde upp sin totalitära skrattspegelsversion av välfärdsstaten: med en hand drogs De Sunda och De Rätta in i en trygg och rävsaxspäckad "folkgemenskap", samtidigt som den andra handen motade bort De Udda och De Främmande. Bland annat stöttades barnfamiljerna och de unga mödrarna - de av rätt ras vill säga - med bidrag, statsunderstödda fritidsaktiviteter, speciella radioprogram, utbildningssatsningar, skattelättnader och subventionerade lån. Det instiftades också en särskild moderskapsmedalj i tre storlekar: brons (för fem barn), silver (för sex) och guld (för sju) - och om någon från Hitlerjugend mötte en sådan dekorerad moder måste han hälsa på henne som vore hon en officer. Politiken syftade i första hand till att öka födelsetalen. De hjälpande programmen var också länkade till en rad repressiva åtgärder: , bland annat förbjöds preventivmedel och aborter, och kvinnors möjligheter till både förvärvsarbete och högre studier kringskars.

Källa: http://www.peterenglund.com/textarkiv/nazikvinnor.htm

Johan A. Stenberg sa...

Ja, att jämföra med Hitler är befängt.

Men för min del har kd förlorat all trovärdighet den senaste tiden. Först för de fram en massa desperata populistförslag; tex slopad fastighetsskatt och lägre bensinskatt. Och nu är de på väg att putsa bort värdekonservatismen.

Jag förstår inte vilka väljare de tror att de kan locka med detta - de som vill ha friare abortregler kommer ändå inte rösta på kd. Och risk finns att mindre nogräknade kd-väljare går över till sd.

Magnus sa...

Tycker det är ganska bra spridnign på bloggarna... IMO nästan övervikt mot sådana med liknande åsikt som jag.

Per Westberg sa...

Magnus.
Jag kanske läser ett icke representativ urval av kd-bloggar. MEn du är nog den enda som öppet stött Hägglund i abortfrågan.

Anonym sa...

Det är mer än hög tid för att svenskarna i gemen börjar ifrågasätta och protestera mot det här systematiska dödandet av barn. Det handlar ju nämligen om små barn med en egen kropp, även om framför allt kvinnorörelsen och feministerna av politiska skäl föredrar att kalla dem enbart för foster eller cellklump.

När ska barn som ännu befinner sig i livmodern äntligen tillerkännas ett människovärde? Kvinnan har "rätten till sin egen kropp". Men hon har inte rätten till barnets kropp. Eller hur?

Redan den befruktade äggcellen har allt genetiskt material som krävs för en människa. Allt annat resonemang är hårklyverier. En kvinna säger heller inte att hon har "blivit med embryo" eller med "foster". Hon säger givetvis att hon har "blivit med barn".

Den befruktade äggcellen har allt som krävs för en människa. Är inte en människa en människa bara för att hon/han inte har hunnit födas? Det handlar om fakta, inte politiska åsikter.

Vissa debattörer kallar abort “en demokratisk rättighet”. Än de ofödda barnens rättigheter då? Vad ger utomstående personer, inklusive barnets föräldrar, dem rätten att förneka dem den självklara rätten till liv?

Den fria aborten har visserligen stöd i lagen, som ett resultat av demokratin. Men demokrati som begrepp är i sig ingen garant för ett absolut och lika människovärde. Mammans och pappans eventuella ointresse för det ofödda barnet kan heller inte påverka dess absoluta skyddsvärde. I annat fall är man inne på en mycket farlig relativism av människovärdet.

Dessutom har en majoritet långt ifrån sällan alltid "rätt". Åsikterna styrs i den här frågan ofta av mediernas predikningar för fri sex och fri abort, inte vad som är bäst för det ofödda barnet. Nazismen i Tyskland hade för övrigt stöd av en folkmajoritet...

Det ofödda barnets vilja att leva vidare ska givetvis inte förväxlas med dess förmåga att uttrycka sin vilja. Allt liv har en inneboende vilja att leva vidare. Den som ändå tvivlar - fråga ett några år gammalt barn om vad han eller hon skulle ha gillat att ha blivit bortaborterad i stället. Det är ju det hela frågan gäller - rätten till liv.

Kritik mot aborter handlar inte att försöka "tvinga en kvinna att föda ett oönskat barn". Det handlar om att skapa en medvetenhet hos alla om alla människors rätt till liv – från livmodern till graven. Då skapas även en frivillighet att INTE vilja utföra abort. Vilket stadium i graviditeten som barnet befinner sig i saknar därför all relevans.