2008-02-10

Rör inte min brandman 3

SvD tar i kväll upp ett problem jag skrivit om tidigare. Under senare tid har brandmän i främst Skåne angripits med stenkastning i samband med insatser. Ett flertal incidenter har inträffat i några av Malmös förorter. Men även i Kristianstad och Landskrona har allvarliga angrepp på räddningstjänsten skett. I senaste numret av Räddningsverkets Tidning Sirenen (1/2008)
berättade operative chefen Linus Eriksson vid Räddningstjänst Syd att man sedan moskébranden i Rosengård 2003, då en niding slog en tung slägga i jalusiet på en brandbil, har haft 50 dokumenterade händelser med hot och våld mot brandpersonal.

Räddningsverket gav för en tid sedan forskare vid Malmö högskola i uppdrag att ta fram förslag på hur man kan förebygga konflikter vid räddningsuppdrag. Svaren är sannolikt inte att finna i att det finns en aversion mot just brandmän eller att dessa ses som representanter för en överhet. Det handlar om att ungdomar i grupp triggar varandra att spela Allan. Det är lätt att bli förbannad men det är föga konstruktivt.

Vi måste fästa vår tilltro till att forskarna finner metoder som är mer fantasifulla än att man bjuder in till studiebeök på brandstationen i Hyllie eller sätter någon brandmästare att organisera upp den hedervärda ungdomsbrandkåren i Malmö. Meningen är att forskargruppen ska ta fram en metod för dialog mellan räddningstjänst, polis och andra myndigheter och de grupper i samhället som av en eller annan anledning hyser en misstro till dessa myndigheter. Likande arbete pågår hos polisen i Södertälje som har problemmed utryckningar i Ronna.

För att lyckas måste man hitta mekanismerna bakom konflikterna. Utvecklingen är, om man får tro media, allvarlig och vi kan få en situation som liknar den i Frankrike. Trots att franska brandmän har enormt hög status och är djupt älskade i folkleden har de blivit angripna vid upploppen som skakat förorter i social misär. I Frankrike har väldigt många brandmän invandrarbakgrund men det är uppenbart att de som står utanför samhället och inser att de inte kan bli fotbollsproffs inte heller tror att de kan bli brandmän. Man känner sig sannolikt för utanför för alltid.

När människor angriper brandmän har man tappat mycket av mänskligt omdöme och sannolikt respekt för liv.

Läs mer om forskargruppen på Malmö högskolas webbplats

Andra bloggare om

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hoppas att hela Malmö brinner så att folk o media vaknar upp i inser att allt inte kan lösas med saft o bulla

Per Westberg sa...

Saft och bullar är det nog ingen som tror på. Men om man fått saft och bullar av mamma och pappa när man är sex år ökar förutsättningarna för att man inte ska kasta sten på brandmän.

Anonym sa...

Man har sått, och verkligheten bryr sig inte det minsta om intentioner, i den finns bara konsekvenser. Det kommer bli värre, och värre, och värre. Antingen tills situationen driver fram extremhögern med mörker som resultat, eller så exploderar det, med mörker, våld och död som resultat. För att ingen vågat säga vad dom flesta redan vet. Att det mångkulturella samhället inte fungerar.

Anonym sa...

Fast varför finns det en sån utbredd tro på att olika forskningsinsatser ska kunna stävja detta? Finns det forskningsinsatser som syftar till att kriminella inte ska komma i konflikt med polisen också? Jag ser ingen större skillnad. Kriminella ungdomar tänder eld på något och gillar inte när brandkåren kommer dit för att förstöra det roliga. Stenkastning utbryter. Känns som det klassas som pojkstreck i nuläget, tillsammans med terrorn mot kollektivtrafiken i samma områden. Sen när det verkligen smäller och någon dör på grund av detta kommer det givetvis bli ett jävla liv om varför inte "samhället" gjorde något...

Per Westberg sa...

Forskning är viktigt och visst finns det forskning om kriminellas förhållande till polisen. Det är ett svårt ämne men sannolikt a och o polistaktiken. Se: http://www.polisen.se/inter/nodeid=28893&pageversion=1.jsp