2008-12-23

Rappakalja

En god portion gallimatias serveras oss idag på SvD Brännpunkt när fyra journalister och författare skriver om den reviderade signalspaningslag som regeringen igår sände på remiss. Skribenterna, som vill ge intryck av att vara auktoriteter på konstitutionen då de deltagit i åtta yttrandefrihetsutredningar, skriver att lagförslaget som innebär att Sverige ska få en ny hemlig specialdomstol står i direkt strid med grundlagen och från demokratisk synpunkt är en icke acceptabel ordning.

Detta med att den föreslagna domstolen står i direkt strid med grundlagen är knappast rätt. Förvisso uttalas i 2 kap. 11 § andra stycket i Regeringsformen att förhandling i domstol ska vara offentlig. Men enligt 2 kap. 12 § i samma lag får offentligheten under vissa omständigheter inskränkas om det finns stöd i lag.

Enligt 12 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol för uppgift som domstolen erhåller i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från domstol eller annan myndighet och som är sekretessbelagd där.

Om man ska debattera så viktiga saker som FRA-lagen bör man nog vara lite mer noggrann. Det är lite egendomligt att fyra personer som har så stor samlad erfarenhet tvärsäkert vet att tolka var den stipulerade gränsen för när man inte får inskränka offentligheten går. I 2 kap. 12 § andra stycket i Regeringsformen anges att begränsning endast får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Vidare sägs att begränsningen aldrig år gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Ytterst handlar det alltså om en proportionalitetsbedömning.

Om det nu i lag är tillåtet att med hemlig telefonövervakning och dold rumsövervakning i jakt på till exempel någon som gjort sig skyldig till mordförsök och därmed teoretiskt röja till exempel meddelarskyddet hos en tidning torde det nog inte finnas skäl att tro att just signalspaningslagen skulle strida mot grundlagen. Särskilt inte om prövningen sker i en särskilt inrättad Försvarsunderrättelsedomstol.

Man kan säkert på goda grunder ifrågasätta signalspaningslagen men sprid inga felaktiga bilder av våra grundlagar.

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Bloggar om

1 kommentar:

Anonym sa...

"Om det nu i lag är tillåtet att med hemlig telefonövervakning och dold rumsövervakning i jakt på till exempel någon som gjrt sig skyldig till mordförsök och därmed teoretiskt röja till exempel meddelarskyddet hos en tidning torde det nog inte finnas skäl att tro att just signalspaningslagen skulle strida mot grundlagen."

Jag förstår inte. Hur menar du här? Är det inte skillnad på att ha en misstänkt och avlyssna denne, och att inte ha en misstänk och avlyssna alla bara för att man kan?