Visst kan domstolar vara hemliga

Det är alltid lika fascinerande när ett debattinlägg i någon av de stora drakarna är en repris på samma debattinlägg hos kollegan. Debattörerna på DN Debatt idag förenklar Regeringsformens bestämmelser om offentlighet vid domstolar. De verkar anse att alla led i lagstiftningsprocessen kring Försvarsunderrättelsedomstolen har missat grundlagarnas bestämmelser men så är det naturligtvis inte. Samma författare var ute med liknande osakligheter på SvD Brännpunkt i december 2008. (Läs mer här)

Man kan tycka vad man vill om signalspaningen men att komma med tvärsäkra felaktiga påståenden som fyra namnkunniga journalister gör på DN Debatt idag är inte bra för debatten. Östen Johansson, Sverker Lindström, Håkan Olander och Lars E Rabenius kallar sig journalister med lång erfarenhet av utredningsarbete kring grundlagsfrågor om bland annat offentlighet och sekretess. Så är det säkert och då borde de kanske ha delgett lite om Regeringsformens konstruktion på detta områd. När de självsäkert påstår att domstolen är grundlagsvidrig och att regeringen undviker den frågan samtidigt som Lagrådet inte berör grundlagsfrågan om offentlighet och sekretess blir det lite magstarkt.

Enligt 2 kap. 11 § Regeringsformen ska förhandling vid domstol vara offentlig. Detta är tvivelsutan en tydlig utgångspunkt i grundlagen. Samtidigt gäller en 2 kap 12 § att men genom lag kan begränsa denna offentlighetsprincip för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Här målas ett scenario upp att detta nu är en hemlig domstol men sanningen är att vi faktiskt redan idag ser exempel på domstolar som fungerar på ett nästinitill liknande sätt. Samma sekretess råder nämligen när domstolar beslutar om telefonavlyssning eller hemlig rumsavlyssning. De proportionalitetsbedömingar som ligger till grund för dessa undantag är relevanta även för den nyinrättade Försvarsunderrättelsedomstolen.

Men i sak har Lagrådet inte alls undvikit att beröra grundlagsfrågan om offentlighet och sekretess. Det gjorde man nämligen redan i februari 2007 då man föreslog kompletteringar till det då föreliggande lagförslaget. (Lagrådet anger felaktigt i sitt senaste yttrande 2009 att det var 2008.) Man gjorde då även en prövning utifrån Europakonventionen.

Man kan tycka vad man vill om den så kallade proportionalitetsbedömningen är riktig. Men ytterst är det väljarna i val som avgör om riksdagsmajoriteten gjort rätt. För att vi ska kunna avgöra det behöver vi nog debattörer som kan förklara hur Regeringsformen verkligen är konstruerad. Debattörerna på DN Debatt idag har en tendens att hoppa över viktiga fakta och led.

Lagrådets yttrande maj 2009
Lagrådets yttrande februari 2007

Bloggar om FRA-lagen