2010-07-07

Jan Björklunds folkparti


I Folkpartiet har det, som jag upplevt det, alltid varit högt i tak och man har ibland kunnat fråga hur liberaler i gemen kunnat ställa upp på sina partiledares mest kontroversiella åsikter. Per Ahlmarks oreserverade, på gränsen till patologiska, hyllning av staten Israel var en sådan gåta. Men igår talade Jan Björklund på ett sätt att det måste gått mången rysning i liberala ryggrader.
Personligen tillhör jag dem som stöder Sveriges militära insatser i Afghanistan. Svenska kvinnor och män arbetar genom ett mandat av FN:s säkerhetsråd och ett avtal mellan Isaf-styrkan och den afghanska regeringen. Jag har inga problem med att Isaf (International Security Assistance Force) leds av NATO och att över hälften av soldaterna kommer från USA. Men samtidigt kan jag inte ge alla deltagande länder i Isaf okritiska kärlek. Men det är precis vad Jan Björklund gör. I sitt tal i Almedalen sa han:
Nu kräver Lars Ohly att Sverige ska lämna Afghanistan. Han anser att Sverige inte ska samarbeta med USA.

Att avsky USA är ofta den minsta gemensamma nämnaren för den svenska intellektuella kulturvänstern, som oftast är mer vänster än intellektuell och kulturell.

I generation efter generation har unga amerikanska män och kvinnor skickats utomlands för att skydda frihet och demokrati i världen. De har tagit på sig huvudansvaret för att skydda oss mot nazism, kommunism och nu islamistisk terrorism. För detta borde vi inte visa avsky, utan tacksamhet.

Det är bra att Björklund visar var han står när det gäller Sveries deltagande i Isaf. Men att så förbehållslöst hlla USA känns vämjeligt. Det är löjligt att Prata om "den intellektuella kulturvänster". Vad är det för uttryck annat än ett föraktfullt skällsord. Björklund gör bättre i att vara lite polerad och tilltala Ohly och hans parti direkt. Och kan borgerliga väljare i Sverige verkligen tycka att vi ska visa tacksamhet för alla USA:s insatser som supermakt? Inte kan väl Folkpartiet ropa ut USA som världspolisen.

1 kommentar:

Leif Ekstedt sa...

Vad väljer man.Ett USA som naturligtvis deltog i andra världskriget gjorde det lika mycket för egen del som för världsfreden.Men det uppskattas inte i dagsläget när USA försöker hålla koll på risker och mäöjligheter vad gäller ett lugnt och någorlunda beboeligt klot.
Vänstern har för nära till lösningar som sätter människan offside och makten i högsätet.
Däremot är inte allt så bra som det kunde vara i USA - men hur skulle världen se ut utan ett starkt USA?