2011-03-04

De fria spekulationernas vecka

Denna vecka har nyhetsbevakningen dominerats av fria spekulationer och tendentiösa ifrågasättanden av Försvarsmakten. Det började med att TV4 antydde att Försvarsmakten mörkat innehållet i utredningarna kring de tragiska händelserna i Afghanistan i februari 2010 där två svenska officerare och en lokalanställd tolk stupade. Detta i samband med att en afghansk polisman öppnat eld mot svenska soldater. Obduktionsresultaten ger vi handen att det kan vara svenska kulor som förorsakat de dödliga skadorna.

Det är helt grundlöst att påstå att något skulle ha mörkats. Åklagarens offentliga beslut utesluter inte att svenska kulor orsakat dödsfallen men åklagarens roll är att väcka åtal om brott kan ha begåtts. Det kan i så fall vara ett uppsåtligt dödande, det vill säga mord eller någon form av oaktsamhet - vållande av annans död.

Åklagaren konstaterar att det inte går att med tillräcklig grad av säkerhet visa att just svenska projektiler varit dödande. Inte heller har soldaterna brutit mot säkerhetsföreskrifter, order eller varit försumliga. Det handlar ju om en överraskande livsfarlig situation som ingen som inte varit med om en liknande händelse kan förstå.

Det är ett stort ansvar för media att komma med grundlösa påståenden om mörkanden. Vad man gör är att riva upp känslor för anhöriga. Soldater som varit med om en katastrofal situationer antyds vara kriminella. Det är inte med sådan nyhetsrapportering man stödjer de offer som de närvarande soldaterna faktiskt är.

Om det inte vore nog med detta nås botten när man i samma vecka har fria spekulationer om en ubåt av rysk ubåt av Whiskyklass som återfinns på havsbotten söder om Gotland. Försvarsmakten intresse är ljumt eftersom man anser att u-båten är ett utrangerat fartyg på väg mot skrotning som sjunkit. Men media spekulerar fritt om att det skulle kunna vara en båt som skadats i början på 80-talet under intrång på svenskt territorium.

Vämjeligast blir det när en före detta polisman på Gotland, i Aftonbladet, vittnar om att han under 70-talet hittat soldatpass och uniformsmössor på en strand på Gotland. Enligt hans egen utsago skulle Säkerhetspolisen ha tagit föremålen i beslag och beordrat honom till tystnad.

Om man bortser ifrån, att den här typen av vittnesmål är enormt spridda men dessvärre ofta måste betecknas som vandringssägner, är det ju fullständigt sanslöst att en före detta polisman öppet skulle göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten. Om han nu verkligen fått besked om att hålla käften kan han ju inte gå ut i media. Den här typen av uppgifter skulle ju till och med kunna omfattas av ett sekretesskydd som inte ens skyddas av meddelarfriheten.

Det hade varit bra om medias källkritik gått före feta rubriker denna vecka.



1 kommentar:

Anonym sa...

När i historien har militären visat sig vara objektiva och sanningsökande.